Mjukt och starkt

Vatten är mjukt, flytande, eftergivet och söker alltid jämnvikt och balans. Samtidigt urholkar vatten sten som är hård och inte vill ge efter.

Oftast det som är flytande, mjukt och eftergivet besegrar det som är stelt och hårt. Jag kommer ihåg en serietidning jag läste när jag var barn som etsat sig fast i mig. Solen och vinden skulle tävla om vem som kunde få av en man med hatt sin rock. Vinden var övertygad om att hans styrka skulle få detta att ske lätt, medans solen ödmjukt avvaktade. Vinden satte igång och blåste det kraftigaste han kunde och för att vara på sin säkra sida tog han även till regnets kraft. Ju mer vinden använde sin kraft desto mer jobbade mannen med att knäppa åt sin jacka och skydda sig. Till slut fick vinden ge upp. Nu var det solens tur. Solen startade med att sätta till den sommarvärme som solen bar på och strålade lätt på mannen som började känna det behagligt. Han knäppte upp rocken lite och lättade på skjortan och tog av sig sin hatt. Solen fortsatte att steka med sin värme och till slut blev det outhärdligt och mannen var tvungen att ta av sig rocken och t o m knäppa upp sin skjorta mer.

En klok människa vet att följsamhet besegrar motstånd och att mjukhet övervinner hårdnackat försvar.

Bekämpa inte kraften i en grupps energi eller i din egen energi utan flyt med och ge efter, absorbera och just släpp taget. Är du ledare i en grupp får du stå ut med en del utskällningar, gäller det dig kommer du att vilja ta kommandot igen. Stå kvar, ha tillit till dig själv. Om du inte är som vattnet kommer du till slut att knäckas. Förmågan att vara mjuk gör dig till ledare för gruppen eller för ditt eget liv.

Detta är åter en paradox: det som är mjukt är starkt.