Julafton och fest

Vi är på en plats vid havet men i träskområden. Det tar lång tid att komma hit och sista vägen måste vi gå för att det är för lerigt att åka motorcykel. Idag denna Julaftom kommer det folk inte bara från de som bor i lilla byn med 50 invånare utan även de som tillhör min sambos familj. De har rest långa vägar för att mötas upp denna julafton. Många kommer för att de vet att det är en forigner på besök och då förväntas det att man ska få något. Släktingar som inte ens hörts av på flera år och min sambo aldrig träffat kommer långväga. Det är lite så det är. Det ligger en förväntan i luften. 

Idag tidigt slaktades två grisar som vi köpt och som nu fått mat sedan september. De har givits fått all kärlek de kunnat få men just idag ska de andas sitt sista andetag för de ska bli mat till en massa människor, just denna dag. En gris ska grillas över öppen koleld medans den andra styckas för att användas till olika maträtter. Allt tas omhand och ska ätas. Ätas för att det är fest och för att det är jul.

Fest för allmänheten är på lunchen. All mat har tillagats sedan 2 på morgonen och just vid tolv kommer de första gäster, gästerna från byn. Mat och dricka. Kärlek och värme för just idag är det denna familj som har möjlighet att bjuda eftersom döttrarna är och hälsar på. 

Denna dag kommer även familjerna från byn att få 4 kilo ris, några burkar mat samt tvättmedel. Allt är möjligt för att min sambo jobbat i två månader extra för att få ihop till denna fest. Allt är förberett sedan flera månader tillbaka tillsammans med hennes två systrar som även de bor utomlands. 

Alla ansluter förutom en man och hans hustru då han själv inte klara av att gå ner till festen. Men just det ordnas enkelt med att paret får upp allt till sitt enkelt ihopsnickrade hus. 

Mycket mat och många bra samtal, skratt och tacksamhet. 

På kvällen är det familjens tur att fira med hela sin släkt där även släkten på fadernet överraskande anlände vilket ingen hade räknat med. Men alla vet varför de har kommit. 

Festen håller på in på sena natten. Mörkret lägger sig vid 18.00. Myggen kommer mer än någonsin och vill också vara med tillsammans med knotten. En del av gästerna blir väldigt berusade, de flesta inte alls. Mycket jobb för värdparet och särskilt för hustrun som ständigt verkar jobba i köket under hela helgen utan undantag. Alla hjälper till förstås, även barnen på olika sätt men det är ändå värdinnan som tar det största ansvaret.

Mycket diskussioner, tankar och känslor. Jag vet inte alls vad alla talar till varandra om men förstår att det både handlar om saker som man inte är överens om, arg på eller roliga minnen. Männen för sig kvinnorna för sig. Själv försöker jag röra mig mellan grupperingarna. 

Jag deltar och försöker att bidra med det jag kan. Jag är en del av festen men ändå inte. Jag är på besök men känner mig ändå väldigt bekräftad. 

Utan att ha fått något konkret känns det ändå som jag fått något stort av det som pågår.

Som en avslutning hade jag redan innan vi reste lovat att jag skulle vara Santa Claus när vi kom ner. Klockan 11.00 var det dax att byta om i värmen till något mer varmt och rött. Skägg och tomteluva. Vi hade förberett med en massa julgåvor till alla barnen. Ingen hade troligen träffat en livs levande jultomte förut. Denna kväll var den första. Presenterna var symboliska men ändå en stor upplevelse att för alla att få. En del blev lite rädda en del försiktiga och glada.  Med stort allvar, respekt och egen tacksamhet gick jag från hus till hus i byn och delade ut julklappar till barnen. En av barnen visste vilka barn som bodde var. Som en del av ceremonin gal jag alla barnen i samband med att vi hälsade på varandra en blessing som den äldreman jag var. 

Kvällen var slut och allt var fullbordat. En vacker upplevelse och stor tacksamhet över att få vara med.

Det är först när vi väljer att betrakta det som pågår och söka tacksamhet för det som är som vi kan känna en inre kärlek i oss själva fri från girighet, otacksamhet och avund.