Den varma stenen

Alla har vi en massa åsikter om andra och allt. Inte bara att vi tänker det utan vi säger det också och planterar det hos andra. Det blir som heta stenar som vi låter andra ta hand om, särskilt när det vi säger handlar just om personen som får stenen. 

Vem som helst får ha åsikter om vad som helst så klart och orsaken att vem som helst har det kan vara på grund av en massa olika saker. Att de bara tycker så eller kanske att de känner egen rädsla. 

Som mottagare är det upp till mig att lyssna och ta till mig det jag vill. Jag kan ta till mig allt eller inget, som berör min person eller så kan jag välja att sortera och lyssna och därefter fundera om det finns sådant som kanske är relevant för mig att fundera över. Inte för att den andra sagt de utan för att det kanske finna något i det som sägs som jag behöver fundera mer på. 

Att bara osorterat ta till mig allt det som någon säger till mig om mig och ta det för en sanning är verkligen att lura mig själv. 

Den som säger det som sägs har en anledning till varför den personen säger det, när det sker. Den anledningen har jag ingen aning om och har också svårt att ta reda på, om inte personen säger det till mig. 

När den varma stenen skapar ett problem för mig har jag inte riktigt reflekterat över vad som hänt och utan urskiljning bara tagit emot stenen. Det kan också vara så att jag själv haft tankar åt samma håll och känner en osäkerhet inför det. Vad det än är som händer i mig med stenen har det bara med mig att göra och inte alls att göra med den som givit mig stenen. 

Ger du bort varma stenar eller är pigg på att ta emot andras?