Att bli mitt riktiga jag

Alla föds vi fysiskt men jag är inte säker på att den psykiska och själsliga födelsen upplevs av alla. Till en början föds vi som ett oskrivet kort med alla möjligheter att få tillgång till våra tankar känslor och handlingar. Men sedan. Vad händer sedan? Om världen utanför får oss själva får oss att göra val att stänga av kontakten med vårt inre, hur födda har vi då blivit?

Min egen själsliga födelse kräver kontakt med min smärta och mina starka känslor, de ursprungliga känslorna. Har jag inte kontakt med dessa går jag i livet med en hinna runt mig själv som skiljer mig från mitt sanna jag.

För att rista hål i denna hinna behöver jag arbeta med att bli medveten och ta reda på vem jag är och vad som är meningen med livet för just mig. Den processen innebär både att nå mitt hjärta, mina känslor, mina tankar, min intuition och min tro.

Gör jag inte detta stannar jag i min utveckling där jag slutar att förändras. Att leva innebär ständig förändring.

Jag tror att om jag personligen växer och förverkligar mig själv där jag kan frigöra mig från mina rädslor, är det som livet handlar om, meningen med livet. Hur är det för dig?

Alla har vi den förmågan, en inneboende förmåga att låta oss själva växa och expandera. Växa genom att upptäcka vårt sanna jag. Alla bär vi på en skatt men få har förmågan att se den skatt vi redan har.

Jag vantrivs i livet för att jag är på fel ställe. Jag är omgiven av människor som inte delar mina värderingar i livet. Jag väljer att anpassa mig till andra för att bli älskad i rädsla för att annars bli ensam.

Allt detta kostar energi och skapar energiläckor som på sikt bidrar till att jag utvecklar sjukdomar.

Att ta reda på vem jag är tar tid från mig och är en utmaning. Men det finns inget mer berikande än att finnas på rätt plats i livet omgiven av människor som stödjer mig där jag ägna mig åt sådant som föds fram ur min egen övertygelse.

Bara det är läkande i sig.

Att födas själsligt är att bli hel. Hel genom att jag kan känna och uttrycka mina känslor. Att bli hel innebär att jag möter min ursprungliga kraft. Ingen annan kan göra detta åt mig, mer än jag själv. Däremot kan vi få draghjälp av andra, som gjort det för sin egen del.

Detta krävs mod och detta får jag genom att bli trygg i mig själv.

Hur skall jag då göra för att skapa öppningar i mig själv där jag kan börja få insikt?

Som jag skrev i går så behöver jag först och främst tro på att det går. Känner jag att jag inte själv klarar det så behöver jag be om hjälp. Be om hjälp är oerhört svårt eftersom vi lärt oss att aldrig avslöja något om vårt inre för det gör oss sårbar. Be om hjälp brukar vara det största steget och bara att göra detta innebär att halva jobbet redan är gjort och att en första lättnad infinner sig i vår kropp.

I morgon ska jag tala om hur vi skall göra för att finna den rätta hjälpen åt oss.