Ljuset

Det finns något som gör sommaren speciel och särskilt nu kring midsommar. Det överraskar men kommer ändå varje år. Det är efterlängtat och får oss att leva upp. Det ger löften och förlänger dagen.

Ljuset! 

Jag vet inte vad det är men jag blir glad och jag väcks upp ur min dvala. Jag vill se ljuset och jag vill vara med. Jag vill se det finnas svagt på natten och jag vill se det komma. Ljuset fyller mig med något. 

Det är inte så att mörkret fyller mig med motsatsen men när ljuset kommer finns så mycket att hoppas på. 

När jag var yngre och speciellt i Skåne  där jag då bodde var detta inget som jag särskilt tänkte på. Under min studerandetid flyttade jag sedan upp till Östersund, mitten av Sverige. Där blev det uppenbart på villket sätt ljuset skapade energi eller fick mig att gå i dvala. Dagarna kändes mycket längre på sommaren och oerhört korta på vintern. Ljuset fick mig att bli väldigt aktiv väldigt sent på kvällarna. Samtidigt som mörkret kortade den aktiva dagen ökade ljuset mina timmar att vara aktiv på sommaren. Detta känns naturligt och självklart samtidigt som det överraskade varje år.

Ljuset har betydelse samtidigt som jag givetvis själv väljer att göra det betydelsefullt. Jag väljer att bli glad av det och uppskattar det samtidigt som ljuset har den effekten på mig. 

Ljuset minskar vår depressivitet. Vissa mer andra mindre. 

Just idag är det i sin peak. Dagen efter kommer mörkret sakta att smyga sig på för att redan i augusti kännas som att kvällen är mörk. 

Dessa cykler kan jag välja att förhålla mig till som allt annat. Jag kan uppskatta det som är men inte välja att dras ned av det när det inte är. Jag kan välja att se det och att njuta av det när jag har möjlighet men inte slås ner när möjligheten försvinner. Jag kan välja att jag till skillnad från många andra på jorden kan få njuta av kontraster vilket betyder att jag får uppleva skillnader och kanske därför också har chans att uppskatta sådant som jag inte alltid har. 

Ljuset är något speciellt för mig samtidigt som mörkret skapar annat som är särskilt. 

Jag är här och nu och oavsett regn i midsommar har jag ljuset att njuta av. Jag klär mig i ljus för att visa min kärlek till mig själv. Jag väljer att känna att jag är ljuset. 

Hur förhåller du dig till kontraster? Påverkas du av årets olika skiftningar? Tar du detta för självklart? Hur mycket tror du att du själv kan styra, i en eller annan riktning, hur ditt mående ska vara?

Glad ljus midsommar på er!