Vår trappa till accept

Den är enkel men säger ändå allt och leder oss till att acceptera vad det än är, just här och nu.

Det är först när jag kan acceptera att mina tankar är som de är som något kan ske. När mina känslor är som de är och det som sker eller har skett faktiskt är som det är. När jag kan acceptera detta är resan hälften vunnen eller kanske mer än så. Först då kan jag ta mitt nästa steg. 

Förneka

Först förnekar jag en viss situation. Jag förnekar att det hänt, att det inte är så farligt, att jag inte är sjuk, att jag eller någon annan inte orsakat något osv. Jag är övertygad om att allt är uppförstorat eller att det för huvud taget har skett.   

Försvara

När jag väl inser att det kanske inte är så utan det verkligen är på ett visst sätt sker en förändring. Då börjar jag försvara det som sker. Jag menar att det finns anledning till att det blir som det blir. Jag tror att allt har sin orsak och försvarar det som ändå skett. 

Förklara

När jag insett att det har skett och jag har svårt för att försvara det som skett börjar jag att förklara varför det skett. Inte som ett försvar utan för att förklara att det finns orsaker till det som skett. Det kan vara någon annans fel eller omständigheter som gjort att det blivit som det blivit. 

Förstå

Till slut börjar jag inse att det kanske inte alls är som jag trott och att mina förklaringar är enbart ursäkter och försvar för ett beteende som jag eller någon annan gjort eller så som något skett. Jag börjar förstå att det faktiskt är precis som det är. Jag accepterar att just nu, just i denna stund är det precis så allvarligt som det är. Det kommer inte att ändras. Det är ett faktum det jag från början tänkte inte var så. Det finns inga bra försvar och förklaringar. 

Förändra

Först när jag inser att det är som det är så har jag en chans att ta ett nytt steg. Jag har först då chans att förändra den situation jag själv försatt mig i eller den situation som någon eller något skapat.

Förändringen är möjlig eftersom jag nu själv förstår situationen och vet var jag befinner mig. Jag kan hitta ett sätt att ta mig där ifrån eller leva med de förutsättningar som finns och göra det bästa av det. 

Jag har flera exempel i mitt liv där just denna steg- utveckling varit det som skett. Ibland har stegen gått väldigt fort, kanske minuter. I vissa situationer har det däremot tagit mycket lång tid vilket inneburit att förändringen dröjt väldigt länge, kanske flera år. 

Kan du se dig själv i just dessa olika steg i situationer du varit i eller är i? Var befinner du dig just nu?