Det är en sak att vara själv och möta sina egna tankar. Det blir oftast en odramatisk dialog. Jag kan vara i full harmoni eller i fullt kaos i mina tankar och mina känslor. När jag kommer i ett möte med någon annan kan detta förändras. Trygghet blir otrygghet, mod blir rädsla, kamp blir unvikande, frånvaro blir närmande.
I mig själv lever jag i min egen bubbla oavsett om det är krig eller fred. Dialogen är mycket svårare eftersom både mitt ego och mitt jag är inne i samma bubbla. Bara att högt berätta vad jag själv tänker gör att jag når en annan dimension. Mina ord kommer ur min bubbla och når mina öron för att komma in i bubblan igen. Att skriva ner det jag själv tänker skapar även det en ny liknande effekt på samma sätt som att berätta min egen historia för någon annan. Det blir enbart olika styrkor i samma dimension.
Jag älskar möten på olika sätt men det betyder inte att jag kan hantera alla möten friktionsfritt. Jag väljer olika typer av möten både på mitt arbete, när jag är ute och reser och i mitt privatliv. Jag märker när jag är i många olika möten ofta hur jag längtar till att vara själv samtidigt kan jag känna hur allt för mycket själv får mig att längta till mötena. Det där lagom är inte så dumt.
Har jag varit borta från mötet länge kan jag ibland märka att jag är ovan i mötet och att jag ibland inte är helt komfortabel.
Vad jag vet är att jag alltid behöver pröva mig själv i olika möten, utan det är jag förlorad.
Hur förhåller du dig till möten? Tycker du om det eller är det något du gärna undviker?
Idag är en dag jag betraktar och uppskattar de möten jag får möjlighet till att ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948