En kram

Kramen hälsar jag med eller visar närhet. Kramen visar min sårbarhet eller för att ge eller få tröst. Kramen finns där som ett välkomnande på samma sätt som ett handslag. Den jag kramar är det svårare att vara fiende med. Den jag kramar kan få mig att känna mindre rädsla.

När jag öppnar upp med en kram till andra öppnar jag också upp en kram till mig själv. Kramen öppnar upp mina sinnen, dämpar min stress och ger mig lugn. 

Kramen visar att jag är mottaglig, inte rädd och att jag vill visa min öppenhet till den andra. 

En kram kan se olika ut genom att vara mer eller mindre stängd. Mer eller mindre öppen.Just detta känns direkt. På samma sätt när jag tar i hand om det är ett öppet handslag eller ett stängt. Hur jag väljer att kramas beror på mina egna syften och på mina egna känslor. En öppenhjärtig vänskaplig kram är sällan fylld av begränsningar. En motvillig goddag kram visar något helt annat. En kärleksfull kram mellan förälder och barn fyllt av värme och öppenhet. En broderlig nära vän kram öppen och kraftfull. En kram som tvekar mellan att ta i hand eller kramas, trevande och stängd. En kram utan att kropparna möts och dunk eller klappa på ryggen ett försök att visa vänskap men inte öppen för mer.

Allt handlar om kroppskontakt för att med min kropp visa att jag är vän inte fiende och jag kommer inte att göra dig illa. Jag blottar mig genom att öppna upp mina armar.

Men en kram kan också kännas hotfull om jag är osäker på den andras syften.

Mina syften, min ärlighet, min öppenhet och vilja, allt styr hur kramen blir och hur den uppfattas. 

När som helst kan en kram vara förlösande. När som helst kan en kram vara något jag behöver. Det finns dagar jag bara behöver just en kram. Ibland kan det vara dagar jag skulle vilja ge en kram till någon som vill ha en kram.

Tänk dig alla möten med människor där första kontakten blir en kram. Rik som fattig, människor med makt eller människor i misär. Tänk dig att vid alla möten är kramen det första vid möts av. Hur skulle världen då se ut? Hur skulle jag då kunna skada någon annan? Hur skulle debatten i politiken då se ut? Hur skulle då mötet med människor av olika nationaliteter, åsikter, samhällsklasser och andra tillhörigheter och skillnader se ut?

Jag tror att den som inget har har inget att skydda och är därför både mottaglig och villig att ge en kram. Jag tror också att den som har mycket att skydda kan sätta gränser för vem man ger en kram eftersom en kram kan blotta mina försvar.

Jag vill ge dig en varm kram bara för att du är du och jag är jag. 

När behövde du en kram sist? När var du öppen sist för att ge någon annan en kram? Kramas du för lite eller för mycket?