Jag överlåter till någon annan

Vad vi verkligen ogillar är förändring. Vad det stökar till i vår hjärna varje gång vi kommer i en situation där det sker en förändring. Vad ska nu hända? Jag vet vad jag har men definitivt inte vad jag får även fast det jag ser fram emot är spännande och något jag skulle vilja så vet jag definitivt inte vad som kommer att hända däremot vet jag vad jag har och vad jag kommer att lämna.

Kanske är det också därför vissa ibland hävdar att det kinesiska tecknet för kris är samma som för tillfälle. Förändringen skapar kris men också tillfälle eller möjlighet till något annat. Jag rycks ur en sanning, hamnar i ett vakuum men förs sakta till en annan sanning. 

Hjärnan vill ha kontroll för att veta om något är farligt eller ofarligt. Ovetskap är hjärnans störst ovän. Ovetskap skapar risk för fara. 

Jag befinner mig nu i en förändring och det blir tydligt när jag saknar tilltro till det som ska ske sedan hur det sätter igång både tankar och känslor. Magen blir i oro och osäkerheten ökar. Självkänslan tappar fart, spiralen går mer neråt för varje steg jag tar. Det ena följer på det andra och saker faller inte till min egen fördel. Allt har en tendens att söka sig till ett negativt flow.

När detta pågår vet jag att jag lämnat över beslut till någon annan istället för att äga besluten själv. Jag låter någon annan tala om vad som ska bli mina alternativ istället för att jag gör det själv. Jag skapar ett beroende som jag kan agera mot istället för att ta hem mina egna beslut och min egen vilja. Jag kan inte ändra andras agerande men det blir precis det jag försöker göra i samma stund  jag överlåter mina beslut till någon annan och ger mig själv möjlighet att kritisera det någon annan gör. 

Nyckelord är tålamod, beslutsamhet, egen vilja och tydlighet. 

Lämnar du över dina beslut till någon annan och styr mer med ditt humör än med din egen vilja?

Idag är en dag jag jag styr min egen båt.