Jag vågar lyssna på andra

Jag har gått i söndagsskolan (barnaktiviteter genom kyrkan för de som inte vet) som liten och jag besöker gärna kyrkor. Jag känner mig inte religös och har länge varit mer av en ateist. Jag har inte trott på de bilder som religionen önskat förmedla. Det har verkligen varit för abstrakt. Historiskt och även nu innebär ofta det som sker i religionens namn någon typ av övergrepp. Religionen blir ett vapen och det är ofta, kanske alltid de utsatta som fortsätter utsättas. Jag har svårt med all typ av övergrepp.

Sedan jag börjat att göra mitt eget inre arbete har jag också börjat granska budskapet som religioner velat förmedla. Jag har börjat se ett annat innehåll och valt mitt eget sätt att tolka det. Inget unikt men det har fått mig att mer se läran i det. Filosofin och sättet att tänka och agera har upplyst mig och fått mig att förstå. Detta har utvecklat mig och jag har lärt mig att kunskapen om vårt sätt att tänka och agera är gammal. Detta har också gjort att jag kan se religionens mer djupa mening även fast jag fortfarande ogillar de medel som använts och som i vissa stycket fortfarande används på ett hemskt sätt. 

När jag tala med andra om detta så märker jag ofta, på samma sätt som det varit för mig, att det alltid blir besvärande diskussioner när religion nämns medan man gärna talar om filosofins djupa mening. Jag respekterar det och ser ingen konflikt utan jag mer kan se hur jag själv varit. Det viktiga är inte vad andra förstår utan vad jag lär mig att förstå. 

Jag hitta nya sätt att definiera livets mening och jag hittar nya sätt att både agera och lära mig av vad andra före mig gjort. Jag får en ökad förståelse för de som är aktiva i någon slags religion.

När jag själv får kunskap ökar också mitt eget medvetande om andra. Jag är tacksam att jag vågar lyfta min blick för att lära mig mer om andra. Det är på det sätter jag själv också växer.

Kan du känna att du ibland inte förstår andras ageranden. 

Idag är en dag jag vill lära mig genom att lyssna på andra.