Om det är så att du tror du är galen så är det precis vad du är

Ibland är det bara så uppenbart hur galna vi är. Vi säger saker vis fel tillfälle. Vi känner rädslor som inte finns. Vi tänker tankar som om de var sanna. I oss lever saker som direkt eller indirekt får oss i obalans. Vi känner som om vi är galna. 

Vissa skulle på att det är pms andra på att det är månen. Många har idéer om att det är någon annan som får dem i obalans. Energitjuvar är ett annat populärt begrepp. 

Men svaret är enkelt det är vi själva som bara för en stund är galna. Trösten är att vi inte är ensamma utan troligen alla andra hamnar där lite då och då. Vi är inte ensamma och vi är inte galna, vi ha bara tappat balansen för en stund. 

En kompis jag träffade för ett tag sedan får mig att just tappa den balansen. Vi har varit vänner sedan snart 40 år tillbaka  och just detta med obalans har blivit frekvent i vår relation. Vår relation har kommit och gått men denna obalans har i omgångar bestått. Han är som han är och det har givetvis förändrats under åren. Jag är som jag är och även jag har förändrats under alla dessa år. Men ändå är det något i mig som han ibland kommer åt som jag har så svårt att vänja mig vid eller hålla emot. Jag kan bli irriterad, arg, besviken, ledsen, dum och alldeles tokigt obalanserad. Beteenden och reaktioner jag inte ännu riktigt kommit åt orsaken till. Det finns där bara. Otal är de gånger jag själv fått ta ansvar för mitt eget beteende och bett om ursäkt. 

Förr var det enbart hans fel, nu har jag sedan många år tillbaka insett att det handlar om mig men ändå kommer han åt något i mig som jag har svårt att värja mig för. 

Jag har accepterat att det är på detta sätt vilket har varit en nödvändighet för mitt eget välbefinnande och jag är oerhört tacksam för att vi fortfarande är vänner.

Kan du känna igen situationer eller kommer ihåg tillfällen när du är så där fullständigt galen utan någon som helst balans? Vad gör detta dig och hur finner du sätt att hantera det?

Idag är en dag jag tillåter mig vara i obalans som en väg till balans.

Så om vi tycker att vi är galna så är det precis vad vi är och det är ok. Vägen tillbaka går ändå alltid genom oss själva.