Balans och kärlek

När jag lär mig se min egen kärlek till mig själv får jag tillgång till mina känslor och blir berörd på ett sätt som jag tidigare inte ens kunde fantisera om. Kärlek är att hitta just den balans jag behöver. Är jag kärleksfull mot mig själv är det enkelt att acceptera och att förlåta. Det är enkelt att förstå att vara ödmjuk för det som finns omkring mig och i mig. Det är enkelt att vara närvarande för mig själv och för andra. Det är enkelt att inte bli påverkade av det som sker utanför mig. Kärlek blir en styrka, inte en svaghet. Kärleken gör mig skör men samtidigt stark. Den visar min ärlighet.

Tappar jag min balans påverkas jag snabbt av det som händer utanför mig själv eller inom mig själv. Då smyger bristen på kärlek på mig och gör att jag agerar styrd av rädsla. Detta är inte alltid självklart tydligt att se.

Jag behöver då fråga mig: Varför? Vara uppmärksam på vad som sker i mig och vilka tankar som styr mitt beteende. Inte döma mig utan acceptera det som skett och arbeta för att återfå balansen.

För mig är arbetet med mig själv med enkla rutiner,men nog så viktiga, avgörande. Kopplar jag bort denna struktur, vet jag att jag successivt på lång sikt kommer att komma tillbaka till ett läge som jag inte önskar. Det är som att träna kroppen, håller jag upp för länge kommer jag att tappa det jag tränat upp. Muskler, och vara i balans behöver tränas varje dag för att behålla den skärpa jag vill ha oavsett vilken det är.