Mina egna fantasier

Min egen fantasi styr mig mot de mest konstiga vägar. Som kompass har jag mina känslor. Mina känslor får mig att fantisera om att jag inte duger, inte är tillräckligt fin att se på, inte gör arbete tillräckligt bra, gör för lite, gör för mycket, är för snäll, är för dum, gör inte det jag jag ska osv.

Fantasin får mig att gissa och tro. Fantasin får mig att tänka saker som inte finns. Tänka saker som ingen sagt eller bekräftat. Tänka sådant jag inte kan ha en aning om. Ändå så växter det i mitt inre och får mig att få nya känslor som ger mig nya tankar som ger mig nya känslor osv. Allt blir en bekräftelse på vad mitt inre tänker, men har inget med det yttre att göra.

Först när jag frågar kanske jag kan få svar. Innan dess är det bara mina fantasier. Jag hör i syne, jag ser i syne och det får mina känslor att känna.

Det jag fantiserar om är enbart mina tankar om mig själv som jag projicerar på andra. Känner jag att jag inte duger så bekräftar jag det i mina fantasier som får mina känslor att känna ännu mer på det viset.

Fantiserar jag om att min partner inte vill ha mig eller är otrogen så får det mig att känna mig osäker. Denna osäkerhet ökar min känslan av att bli sviken som kan leda till svartsjuka. Jag vet inte, men min rädsla är så stor så det leder till en sanning för mig.

Mitt enda sätt att ta reda på om mina fantasier stämmer är att vara ärlig mot mig själv och fråga. Får jag svaret att något inte är som jag fantiserar om då får jag fundera på om det är ett svar jag ska till mig eller inte och därefter fatta ett nytt beslut. Vara ärlig mot mig själv och göra mina egna val. Att leva kvar i mina fantasier och inte veta, eller inte agera är inte att vara ärlig mot mig själv.
.
Beslutet ligger alltid hos mig själv. Jag kan inte skylla på någon annan. Även fast jag kan tycka att det är den andra som gör fel. Tycker jag det får jag agera på något sätt. Acceptera att det är som det är och agera utifrån det.

För att må bra behöver jag agera för att få balans. Balans innebär att jag accepterar, är ärlig mot mig själv och hanterar vad jag känner och vad jag tänker och agerar utifrån det.

Låter det lätt, när jag beskriver det, så är det just så lätt. Svårt att genomföra, absolut. Det handlar om min ärlighet mot mig själv och den kan göra mycket ont i mig. Jag kanske behöver möta mina rädslor som gjort att jag tidigare försatt mig i just denna situation.

Det som sker utanför mig själv har jag ingen kontroll på. Det som sker inom mig kan jag kontrollera. Där behöver jag också lägga min energi.