Samvete

Mitt samvete. Min förmåga att se vad som är rätt och vad som är fel. Detta är starkt förknippat med min moral som handlar om hur jag berörs i en fråga tillsammans med andra. Vilka värderingar jag har styr min moral och påverkar mitt samvete. 

Jag har alltid haft ett samvete som starkt påverkat mig även fast jag gjort saker som moraliskt varit fel. Allt jag gjort, även det som jag själv tyckt varit dåligt har varit styrt av mina värderingar och givit mig gott eller dåligt samvete. 

När jag gjort saker som varit negativa för mina värderingar har det påverkar mitt samvete. Samvetet har gnagt i mig, gjort mig stressad, arg och besviken. Jag förstår de som på sitt yttersta känt att de skulle vilja bikta sig och lätta på sitt samvete. Berätta om sådant de aldrig berättat förut för någon. Till slut vara sann. 

Allt detta väcktes i går när jag skulle köpa jord, kassan där man betalade var på en plats, jorden på en annan plats. Det hade varit enkelt att betala för ett antal säckar men ta betydligt fler. Ingen skulle märka det förutom jag och det var det som var problemet. Det skulle märka mig, mitt samvete skulle påverkas och gnaga i mig. 

På samma sätt tror jag att det är med allt.  Kopplat till min egen moral, mina egna värderingar, påverkas jag i allt jag gör eller inte gör och det i sin tur ökar stressnivån i mig både tankemässigt, känslomässigt och i mina kommande handlingar. 

Jag kommer ihåg hur min egen otrohet och mitt ofokus ibland på mitt arbete gnagde i mig och gjorde mig stressad, stingslig, irriterad och rent av dum. Samvetet skapade rädslor för att bli uppräckt och att människor skulle förstå vem jag egentligen var genom mina handlingar. 

Att vara ärlig mot mig själv och andra har minskat på denna stress betydligt. Jag erkänner, jag ber om ursäkt och jag lär mig att bemästra när jag tenderar att bli inte sann. 

Hur ser ditt samvete ut och hur påverkar det dig? Hur gör du för att leva som du vill leva?