Det är inte fallet som gör ont...

Jag har vid ett antal tillfällen valt fel vägar. En del handlar om jobbval en del handlar om vilka människor jag valt att ha tillit till och umgås med. En del handlar om min egen respektlöshet och brist på ödmjukhet både mot mig själv och andra. Alla känslostyrda beteenden, där inte mina egna tankar fått vara tillräckligt delaktiga och där det blivit en dum obalans som lett mig fel.

Det är inte fel att vara spontan, allt behöver inte vara genomtänkt, men om jag låter mina känslor styra helt utan tanke kan konsekvenserna bli besvärande. 

Just att inte ha tänkt klart och inte funderat på vilken grund jag gör mina val kan få mig själv på fall och att jag hamnar i en obemärkt nedåtgående spiral. 

Låt mig ta ett exempel. Jag köper en aktie. Min känsla är att det är en bra aktie att köpa för den har varit dyr länge men nu är den billig. Jag lever med minnen om tidigare priser så jag köper den "billiga" aktien. Känslan säger mig att köpa utan att jag själv tänker efter varför den börjar bli billig. Jag lever med en gammal kunskap och en känsla som senare leder mig fel med fallande priser eftersom jag inte tagit reda på ett rimligt nuvärdet och orsak till detta. Det känslostyrda valet leder till ett för mig oväntat prisfall på aktien fast jag kanske borde ha förstått, om jag bara lyft blicken något. 

I grunden är negativa konsekvenser inte ett problem i sig utan problemet uppstår när det sker obemärkt och jag inte är medveten om vad som sker förrän det är försent. 

Det är inte fallet i sig som gör ont utan det är det plötsliga stoppet när vi når marken.

Att leva i tron att livet leker och att bli bekräftad som man och Gud är ett härligt tillstånd. Så kändes det när jag med min otrohet var bekräftad av andra kvinnor utan att se vad det var jag samtidigt skadade och lämnade bakom mig. Jag föll utan att direkt förstå det och först när jag nådde marken och det tog stopp kände jag smärtan och vad det var som jag hade gjort och vilka konsekvenser det fått. 

Det är dumt att hoppa om jag inte har en plan över hur jag ska landa. Det kan få konsekvenser som jag inte vill ha. 

Det går alltid att ta paus, vara ärlig mot sig själv och tänka en gång till om det är detta jag vill göra. Vara ärlig till min omgivning och utifrån detta fatta ett mer sansat beslut. Ta in all fakta och samtidigt ta konsekvenserna av de beslut jag fattar. Oärlighet leder alltid till oväntade stopp och det kommer alltid garanterat att smärta. Ärligheten däremot kan också innebära konsekvenser men fallet går inte lika snabbt och ofta finns det en plan för hur vi ska landa, som är förutbestämd. 

Lite nycklar:

- tillåt dig att vara spontan 

- se till att ha en plan hur du ska landa, att medvetet inte ha en plan är också en strategi,

- låt både dina tankar och känslor vara med när du agerar,

- var ärlig

- var ärlig en gång till eftersom detta är den viktigaste i dessa nycklar,
- agera men räkna inte med att alla ska tycka som du.

När du agerar har du en plan på hur du ska landa?

Idag är en dag jag tillåter mig vara spontan och ärlig och samtidigt lära mig att jag alltid kommer att behöva landa på ett eller annat sätt.