Önskan om att saker ska bli som förr kan vara en önskedröm, kanske en mardröm. Vi är inte densamma och troligtvis skulle vi aldrig trivas i vår egen dåtid. Just nu lever vi i en värld där avstånden minskar, vi blir mer globaliserade, detta betyder också att vi på samma sätt som alla andra länder kan vara ett mål för turism på samma sätt som terrorism. Världen är inte som den alltid varit för det är så världen utvecklas. Vi lever och vi dör, vi lever och vi dör. Vi utvecklas åt olika håll och både det goda och det mindre goda utvecklas var och en på sitt håll.
Vad vi kan göra är att välja hur det ska gå och vad vi vill utveckla. Det goda eller det onda. I hemmet, med vänner, med partner, föräldrar och barn och oss själva. Om vi väljer oss själva och det goda kommer resten att ge sig.
Historien är given men nuet och framtiden är vår där vi kan välja hur vi vill möta andra oavsett hur andra vill möta oss. I en värld där vi väljer att vara öppna kommer det goda att segra eftersom det onda tappar näring. Det kommer att ta tid men det kommer att gå.
På ett dagis väljer man varje dag att ta varandra i handen och att kramas. Denna närhet visar ett välkomnande och skapar färre rädslor under dagen. Jag är någon och jag syns. Jag är välkommen och känner värme. På detta sätt skapas något annat. Intressant och kanske något som inte bara gäller barn, hur vi bemöter alla andar.
Hur mycket tänker du på hur det var förr och att du vill tillbaka?
Idag är en dag jag låter mig själv inse att vi lever i en ständig utveckling och jag med den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948