Möten är min chans och möjlighet

Jag kan göra mycket själv. Ta hand om mig. Laga mat. Fixa saker och sköta mitt arbete. Jag kan motionera, läsa, se på film, fiska, bada, resa ja vad som helst kan jag göra själv, bara jag. Jag kan välja att tycka det är skönt eller göra det för att jag känner mig ensam. Allt kan jag göra och jag kan göra det bra. 

Men det kommer inte att vara så mycket som kommer att förändras utan jag kommer att utvecklas själv och har mindre chans att testa mina nya kunskaper om mig själv mer än med mig själv. Jag kan.

Men om jag bara är med mig själv finns ingen chans att pröva mina färdigheter i relation med andra. För just med andra utmanar jag mig själv, särskilt i situation när jag inte är i balans. På samma sätt som jag lär mig själv om mig själv lär jag också från andra. Andra har andra kunskaper än jag har kopplat till deras liv. Det är just därför man ibland säger att när två människor möts kan helt plötsligt ett plus ett bli tre. Vi får en ny nivå på våra kunskaper och erfarenheter. 

Alla väljer vad de själva vill göra eller inte,  vara själv eller tillsammans med andra. Men om vi är själv och också isolerar oss kan vi inte heller förvänta oss något annat resultat än det resultat vi redan uppnått. 

I stunder när jag inte är på humör märker jag hur jag isolerar mig genom att hålla mig för mycket för mig själv. Jag vet att det är en gammal vana sedan min uppväxt, det var då ett sätt att komma undan. Jag ser att jag gör det ibland, särskilt i situationer när jag egentligen borde göra precis tvärt om. När jag gör tvärt om vet jag också att resultatet blir annorlunda och bättre. Det tillför alltid energi oavsett hur mötena blir. Reflektion, skillnad och nya värden. 

Med andra har jag en uppgift. Jag är ett bollplank i relation med andra. Jag kan bidra med annat andra inte kan. Jag har åsikter, jag har känslor och jag göra saker på mitt sätt med mina erfarenheter och min kunskap. Det är mitt bidrag till andra och mig själv. I relation till andra, i relation till mina barn, nära vänner och i kärleksrelation. 

Vad är din uppgift? Isolerar du dig eller möter du andra? Är det du gör bra för dig?