Solen- vad behövs jag mer

Hur kan jag begära nått mer när solen finns. Hur kan jag beklaga mig när den skiner. Hur kan jag begära nått mer när det finns en sol som värmer upp denna jord så att det är möjligt att leva här. Vad kan jag mer begära.

När jag ser världen och mitt liv i detta perspektiv blir allt jag tror mig bära på mindre bekymmersamt. Min bekymmer blir inte lösta men jag får perspektiv.

Människor i länder där det är krig, överlever inte bara kriget utan de finner ett drägligt liv på något sätt, där målet för dagen kanske mer handlar om att få mat och att skydda sig och sin familj. Man skulle enkelt kunna tänka sig att människor är väldigt traumatiserade och har alla typer av både yttre och inre bekymmer. På samma sätt i mycket fattiga länder där kampen om mat för dagen är det avgörande och kanske enda målet. Men så är det inte självklart, särskilt inte om kriget håller på under väldigt lång tid. Livet handlar då mer om rädsla och utsatthet att klara dagen. Ändå ökar inte psykiska problem avsevärt utan det är just grundbehoven som är fokuset. Att överleva och att få mat och någonstans att vara. Andra behov står tillbaka. Det krävs inte mycket förrän människor känner tacksamhet för det de har inte för det de inte har. jag har upplevt detta på nära håll just att tacksamheten är så mycket mer självklar när man har lite och minskar när människan får mer.

Nej, jag förespråkar inte krig och fattigdom, utan vad jag söker efter och vill visa på är att allt står i relation till något annat och det som är kaos för en person är det inte självklart för någon annan. Vi behöver kanske sätta saker i relation till något och se perspektiv som just vad jag är tacksam för. Jag har inte tillräckligt med mat men jag har överlevt. Jag har ingen stans att bo men jag har mat osv. När vi ser vad vi har istället för att jaga det vi tror vi inte har kommer våra känslor att förändras och detta i sin tur kan leda till en känsla av bland annat tacksamhet. 

Maschlows behovspyradmid visar klart på just detta förhållande som talar om att våra grundläggande behov behöver först bli uppnådda innan vi klarar av och vill söka något annat. Saknar jag luft och är sjuk är önskan att få syre och att bli frisk det främsta. Därefter kan jag tänka på att få mat och tak över huvudet. Därefter söka efter andra värden. Meningen med livet kommer att befinna sig på toppen av denna pyramid. Det blir lite som att vi bara kan hantera en sak i sänder.

1. Grundläggande behov (exempelvis mat, kläder, tak över huvudet)
2. behov av trygghet
3. behov av kärlek och gemenskap
4. behov av uppskattning
5. behov av självförverkligande

Så jag väljer att se denna dag för det som jag har och kan glädjas åt. Jag har någonstans att bo, jag är frisk och jag kan göra det jag beslutar mig för att göra. Jag behöver bara tala om för mig själv vad jag vill och vara öppen för att se det jag har och fokusera mindre eller släppa helt det jag inte vill och det jag inte har.

Kan du vara tacksam för det du har eller söker du efter det du inte har och får en känsla av att du inte är nöjd? Hur påverkar detta dig?