Plöj dig en ny fåra

Alla har vi gamla tankemönster. Det är så vi blivit lärda. Vi har blivit lärda att tänka på ett särskilt sätt av våra föräldrar, det vi upplevt med våra föräldrar och i övrigt vad som hänt under vår uppväxt. Summan av alla upplevelser skapar tankar som får oss att välja strategier för att det ska bli så bra som möjligt utifrån den vi var då. Jag tror att vi alla då gjorde utifrån situationerna de bästa valen.

Dessa tankar som vi skapade då om oss själva och vår omgivning har sedan skapat vårt liv så som det ser ut just nu. Vi har adderat gamla tankar och känslor från den dag vi föddes och kanske redan innan dess, som vi sedan bygger vår erfarenhet och får oss att leva det liv vi lever idag. Vi är ett resultat av allt detta. Jag, du alla är vi ett resultat av det som varit. 

Resten av vårt liv lever vi på gammal kunskap som om världen utanför oss själva inte förändrats. Gammal kunskap som får oss att återuppleva det som hände för länge sedan. Gammal kunskap som inte får oss att bryta nya fåror utan får oss att gå i de gamla. 

När vi sedan önskar en förändring i våra liv är det lätt att förstå att det behövs en oerhörd nästan omänsklig kraft för att kunna gå emot den lärdom vi skapat för att lära oss något nytt. Det blir som att ge upp allt gammalt, förkasta detta och lära oss i grunden något nytt. Tänk dig att du lärt dig att gå och det fungerar ok men nu ska du lära dig gå på ett helt annat sätt som du tror kanske kommer att få dig att gå bättre på alla sätt.  jag är övertygad om att du komemr att vilja gå som du alltid gått och att det komemr att kräva stor motivation och stor vilja att lyckas gå på ett helt annat sätt. Chansen att du kommer att misslyckas ett antal gånger kommer att ske det är jag övertygad om och för vissa kommer förändringen aldrig att ske.

Jag kämpade med allt jag hade för att inte förändra mina grundvärderingar och mitt sätt att tänka. Jag gjorde allt för att se till att vara kvar i det jag kände igen och det jag var van vid. Jag argumenterade, jag ifrågasatte, jag fördömde och jag förnekade. Allt för att inte kliva in i det okända. Först när min motivation till förändring stegvis ökade och jag började se resultat ökade också min egen vilja till förändring och mina rädslor avtog sakta. Jag vågade släppa taget om mina gamla föreställningar. Jag lyckades sakta se mitt nya jag. Jag ser idag att jag fortfarande är på en resa och att den resan är livet. Jag ser att jag nu, många år efter det att jag började min process, obemärkt fört mig själv i en förändring och att jag idag är tacksam för att jag hittade motiv att våga stå kvar i det nya. Jag hittade en ny gemenskap med mig själv. Mitt motiv då var mina barn. Mitt motiv idag är för min egen skull för att jag är värd det. Jag vill knappt tänka på vad det hade blivit av mig i förlängningen om jag inte då vågade ta steget ifrån det gamla.

Plöjer du i dina gamla fåror eller vågar du plöja fåror på obrukad mark som du inte är bekant med?

Idag är en dag jag medvetet plöjer en ny fåra.