Det är så det är. Det är overdriven i mig.
Men mitt ego har också skapat undergång och bekymmer, ensamhet och utsatthet, skuld och skam.
Egot är en del av mig, som en vild häst jag behöver tygla. När han tyglas kan han vara det bästa jag har. När han får driva på själv, min undergång.
Jag behöver lära mig att leva med honom och tygla honom. Det är min chans till min överlevnad och mitt enda sätt.
Desto mer jag ökar mina insikter desto mer utbildar jag mitt ego. Vi går samma utbildning. När jag blir smart blir han smart.
Jag behöver hela tiden vara på min vakt. När jag tror att jag är klar med mina insikter och saktar på farten eller rent av står still, så är han där och sakta sakta tar sin plats igen.
Han är min följeslagare men också min fiende.
Det jag gör lär han sig. Det jag ser ser han. Det jag känner känner han och lär sig att hantera utifrån sitt perspektiv.
Mitt ego är jag men jag är också mitt jag. Jag väljer vem jag matar.
Därför tar min resa aldrig slut, men den startade och det gör mig tacksam.
Hur gör du för att tygla ditt ego?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948