Före och efter

Hur var livet före och hur var livet efter. Jag tänker på det ibland. Hur var det när jag levde med familj och hur blev det efter när jag skiljde mig. Vad hade jag för liv innan och hur blev det sedan. Hade jag allt innan och efter ingenting eller blev det precis tvärt om. Vad var det som gjorde att det blev som det blev och att jag ville separera och vad var det som jag fick. Hur var det innan mamma och pappa levde och hur blev det efter. Han jag säga allt jag ville säga? Hur var det med det där jobbet som jag hade innan och hur blev det efter det att jag slutet. Blev allt så mycket bättre eller var det avgörande att sluta? Innan en helg så har jag allt framför mig, jag har möjlighet att göra precis allt. Hur blev det efter helgen, vad gjorde jag egentligen? Hur var det med förväntningarna inför den där nyårsfesten, jag minns hur uppspelt och förväntansfull jag var. Hur blev det efteråt och vad hände egentligen men alla mina förväntningar.

Det finns alltid ett före och ett efter. Känslorna före är ofta inte alls lik känslorna efter. Känslorna spelar mig ett spratt och bygger upp bilder av det jag vill se och det jag vill uppleva. De blir så levande så det blir nästan en sanning. Efter blir nått annat. Antingen har verkligheten verkligen överträffat sagan eller så har det blivit ett platt fall eller nått där emellan. Vad jag vet är att det oftast är en skillnad.

Egentligen går det inte för mig att föreställa mig hur det ska bli för det vet jag inte förrän jag är där. Det roliga kanske blir mycket mer roligt eller hur tråkigt som helst. Det jag är rädd för ska ske kanske inte alls inträffar vilket blir en befrielse. Vad det än är som sker vet jag det först efter att det skett. Det är först då jag kan säga: "- Så blev det." Innan dess spekulerar jag.

Så det finns alltid ett före och ett efter i allt vilket kanske också är skönt. För om jag inte kände innan kanske efter aldrig skulle bli. Om jag inte bestämde mig innan att göra det skulle jag inte heller efter förstå att det inte var så farligt. Vi behöver ibland föreställa oss om hur det skulle kunna bli för att våga genomföra det och ibland behöver vi våga att inte föreställa hur det skulle kunna bli för att just våga. Det finns ett före och ett efter.

Jag kan känna att jag aldrig skulle vilja veta före hur mitt liv skulle bli efter jag levt det för jag tror att jag vet att jag då inte skulle bli den jag är idag med allt som hänt, som varit både bra och mindre bra. Jag skulle aldrig ha varit den människa jag är idag med alla mina erfarenheter av tankar, känslor och handlingar. Vilken tur att jag inte visste. Jag vill verkligen inte leva om mitt liv utan vara just den jag är efter. Just nu är också starten av före innan detta efter ska ske. Jag känner att jag verkligen inte vill veta utan jag är uppmärksam i nuet vad som sker för det är med det som jag vill skapa mitt efter. Jag tror jag tidigare skapade mitt efter utifrån mitt då. 

Hur gör du? Kan du ibland fundera över hur det var före och hur det sedan blev? Kan du känna att det finns en skillnad?