Snäll kan ha så många innebörder men där jag tror att där just syftet till varför jag är det är avgörande för hur det påverkar mig. Ärligt och genuint snäll bygger på att jag inte har några bakomliggande själviska syften till varför jag väljer att vara snäll. Jag har ärliga uppsåt. Ibland kan jag tro att mina uppsåt är ärliga men att jag ända lyckats ha något fördolt själviskt i agerandet. Bara jag vet innerst inne. Genom att arbeta med mig själv och vara ärlig kommer jag närmare och närmare min egen grundkänsla och mina grundsyften.
Men hallå!? Är jag snäll är jag, vad är det att fundera över ?
Sant. Så länge det inte blir några negativa konsekvenser för mig och känslan känns väldigt bra varje gång det sker är allt ok, självklart. Ibland kan det ligga tankar och gro i mig som t.ex. - Jag kan väl få ett tack. - Varför är inte han snäll? - Nu är det dax för honom att visa nått till mig. - Jag blir egentligen så förbannad på honom men visar jag det kanske han går och jag blir ensam. Om mina tankar inte speglar mina handlingar är mina syften grumliga vilket gör att jag kanske får ta ytterligare en tankeställare med mig själv varför jag agerar som jag gör.
Genuint snäll är ett fantastiskt sätt att möta andra människor med eftersom det sällan eller aldrig uppmanar till attack eller flyckt för den jag möter. Möjligtvis kan det väcka osäkerhet om personen jag möter är ovan vid det eller mina syften är grumliga.
Vilka strategier har du? Är du snäll men vill nått annat egentligen? Är du inte snäll, varför inte det? Berätta hur du agerar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948