Förlåta, hur ska jag lyckas med det?

Hur är det möjligt och varför skall jag förlåta den som skadat mig eller förödmjukat mig på det sätt han gjort. Hur är det möjligt att göra detta och framför allt, varför? Detta gör mig istället bara arg och ursinnig.

För vem behöver jag förlåta? Förlåtelsen är ett viktigt begrepp och har funnits under mycket lång tid. Bibel skriver om det och alla andra religioner tar upp den. "-Förlåt dem för de veta icke vad de gör".

Men varför och hur är det för huvudtaget möjligt att göra det?

Går jag och bär på något som handlar om saker som skett, människor som burit sig elakt åt, varit dumma, förödmjukat mig, gjort övergrepp på mig osv. så går jag och bär på det. Det kan vara andra och den kan vara jag. Denna historia hindrar mig från att gå vidare och begränsar således mitt jag idag.

Först behöver jag få ur mig all den ilska och de känslor som ligger i mig om händelsen. Leva ut att det faktiskt skett och bli förbannad, ledsen, ångerfull eller vad det nu är för känslor som bubblar i mig omkring händelsen.

Steg två innebär att jag nu accepterar att det faktiskt har skett och att det ger mig känslor. Acceptera är att minnas och men inte att glömma. Jag vet att det hänt och jag har fått ur mig mina känslor omkring det.

Steg tre får mig att gå vidare. När jag accepterat händelsen finns det en möjlighet att agera i händelsen. Om jag vill skapa en möjlighet att gå vidare i livet fast det som har hänt har hänt behöver jag släppa taget om händelsen.

Släppa taget handlar om att i själ och hjärta hitta en möjlighet att förlåta den som gjort detta mot mig. Att sätta in mig i denna persons situation och förlåta det som skett. Ibland kan det handla om att förlåta mig själv för det jag gjort.

Ingen är klanderfri. Är vi, gör vi och finns så finns det alla möjligheter att vi får kritik för det vi gör. Alla drabbas av detta och det finns alltid någon som inte gillar det jag gör.

Med utgångspunkten att alla människor gör så gott de kan utifrån deras förutsättningar just vid tidpunkten när det sker, gör de så gott de kan. Om de hade kunnat göra bättre hade de gjort det. detta gäller oss själva med.

Med de möjligheter men också begränsningar i just den situationen det skedde eller i den tid det skedde osv. så gick det inte att göra mer än det som gjordes. Betraktar vi det efteråt kan det kännas som en felaktig handling. Visst han hade verkligen alternativ men valde det sämsta. Jag menar att det hade han inte, då hade det skett. Det är inte möjligt. Det kan handla om mord, övergrepp, slå sina barn, elak, känslolös osv. Hade det funnits ett verkligt alternativ med de känslor och de tankar som snurrade i den personen just då så hade han gjort det. Nu blev det inte så eftersom det var det ända alternativet.

För att vi själva skall kunna gå vidare och släppa taget om det som skett behöver vi förlåta. I förlåtelsen ligger befrielsen för min egen del.

När jag förlåter uppstår det en lättnad och ett ok av fler lämnar mina axlar. Jag skall inte längre låta mitt hopp om en bättre barndom påverka mitt liv idag.

Om jag inte släpper taget och inte förlåter innebär detta att jag själv inte tar ansvar för mig själv utan agerar på samma sätt som den jag har svårt att förlåta.

I gruppen av personer kanske du själv finns med för att bli förlåten. Förlåtelse för saker som du gjort.

Öppna dig och titta dig omkring. Rannsaka dig och se om du kan se dig själv, andra människor och institutioner som du skulle behöva acceptera och förlåta. Acceptera och förlåta för att du ska kunna gå vidare i ditt liv och lyckas leva fullt ut med all din kapacitet. Ditt bästa jag.