Processen i sig

För att hitta mig själv, då jag är inne i mina tankar och känslor kan det vara bra att ta en paus och få lite distans till mig själv. Paus för att ställa mig utan för mig själv för att betrakta det som händer och det som sker. Det är lite som när jag tränar hårt, då behöver jag ha en vilodag där jag gör annat än det jag brukar för att vila mina muskler och senor. Jag behöver göra det motsatta. Tränar jag, vila en dag eller träna på andra muskler. Sitter jag fast i ett problem, lägg det åt sidan och gör något annat bara för en liten stund. Spelar jag wordfeud och inte hittar ett bra ord för att få poäng, gå in i ett annat spel och lös nått där. Har jag glömt var jag lagt mina glasögon, stanna upp så kommer jag att finna dessa igen. När jag får distans till något slappnar jag av och då infinner sig lösningen av sig själv. Jag kommer åt min känsla och får en bra balans mellan känslan och tanken (mitt intellekt).

Det blev så tydligt för mig denna dag vad min vecka på Las Palmas, som hjälplärare hade givit mig. Mina insikter kom på plats när jag fick distans till det som skett. Jag kunde helt plötsligt förstå vad som var budskapet till mig. Den grupp jag åkte ned med hade ett budskap till mig vilket jag inte såg när jag var där och det budskapet är jag tacksam för.

De visade för mig hur viktigt processen är och att det inte går att skynda fram en förändring. Den kommer när den har möjlighet att komma och det är tid för den. Innan dess är det inte möjligt att det kan ske. Gruppen lärde mig att processen i sig, är förändringen. De lärde mig att om jag forcerar detta och inte visar processen respekt kommer jag att få motsatsen, bristande tillit, jag vill mer än den processen som sker. Jag får det motsatta. Det faller tillbaka till mig själv istället.

Förändring är inte svårare än så och ändå så komplex.

Jag blev också påmind om att om jag är mig själv och har struktur kommer svaren att komma för både mig själv och den jag hjälper. När jag forcerar tappar jag bort mig själv. Vad jag behöver göra både för mig själv och för andra är att repetera och på ett bra sätt hjälpa mig eller andra att måla med ord, med känslor och med bilder konsekvenser av mina/ deras beslut oavsett vilka beslut det än är. Inte fördöma bara tydliggöra.

Tack för att jag ytterligare en gång förstår att det finns en mening med allt och att alla har något att lära just mig.