Säga ja

Det är mycket enklare att säga ja än nej. Säger jag ja missar jag inget och har chans att göra de flesta till lags. Jag säger ja till engagemang och till inviter. Får jag en fråga eller en känsla till en invit är det enklare att följa den. Jag kommer inte i konflikt med någon annan och jag följer andras vilja. Jag kanske också omedvetet låtit det framgå att jag var intresserad vilket gör att det blir svårt att backa. 

Det jag missat är vad jag själv vill innerst inne. Jag säger ja för att inte ta risken till konflikt men skapar en konflikt i mig själv om att säga ja inte är det jag själv vill. Jag låter bli att lyssna på min egen plan och vilja i rädsla att missa något eller framstå på en felaktigt sätt. Jag styrs av rädslan att inte vara omtyckt. Jag förhandlar bort mig själv. 

Säga ja blir ett sätt att inte missa något, ungefär som att gå hem sist från en fest för det kan ju hända något sista halvtimmen. 

Säga ja blir ett sätt att upprätthålla en bild av mig som kanske inte från början var riktigt sann. Falska förespeglingar från början gör att jag snärjer in mig i något jag inte vill. 

När ja egentligen är ett nej men blir ett ja av rädsla förstår ni hur fel det kan bli och hur konflikten växer. En lögn som bara har ett slut, ett svek. Jag sviker andra och jag sviker främst mig. Konflikten i mig tar energi som skapar andra energiförluster. Kaos med andra ord. 

Hur svårt kan det vara? Säg ja när det är ja säg nej när det är nej.

När jag hade en grundbult i mig som satt fel och som för mig handlade om att bli utvald och bekräftad fungerade inte ett nej. Nej blev att missa en chans att vara en del i någon annans spelplan, att tillhöra.

Att säga ja hade sina risker som jag förhandlade bort, att säga nej hade för mig risker som var förstora att ta enligt min gamla strategi. Rädslan styrde vilket gjorde att jag sköt problemet framför mig. 

Säga nej som en strategi har den motsatta effekten för andra på det sättet att det är bättre att säga nej för då vet jag ändå vad jag har istället för att säga ja och möta den osäkerhet det kan innebär.  I detta fall handlar det om rädslan otrygghet. 

Är jag oärlig blir det fel och det skapar konflikter i mig. Jag kommer inte undan ärligheten. Så fort jag gör avsteg från den skäl den en massa energi från mig som i detta fall med att skjuta på en konflikt som kommer att komma. 

Våga vara ärlig är alltid en framgång. Människor kommer ibland att bli besvikna på mina svar och jag behöver acceptera det. Jag kan inte vara vän med alla och följa deras mål i livet, då förlorar jag mitt eget. 

Hur är det för dig, har du svårt att vara ärlig och säga ja när det är ja och nej när det är nej? Om du har det, vet du vad det bygger på för strategier i dig? 

En katt går sin egen väg.