Minnen från förr

Oron är förbi. Allt har lagt sig. Den kraft som slog mig ner vilar ett år till. Det kraft som fick mig nästan på fall har lagt sig ned att vila. Stressen att känna ensamheten komma försvann när allt var över. När den lilla stunden av jul kom till mig. 

Det handlade inte om julmat och tomte. Det handlade inte om klappar. Det handlade om känslan, känslan att inte vara själv. 

Känslan smyger sig på flera veckor innan. Ändå är den över lagom till Kalle Ankas jul. Det handlar om ett möte, ett sammanhang så är det över. Ändå handlar det egentligen bara om mig. Det spm finns inne i mig. Det handlar om minnen av det jag förlorat. Det handlar om minnen av ensamhet. Det handlar om gamla känslor som väcks till liv om en tid som längre inte finns men väcker igång mina gamla tankar och känslor. Minnen från förr. Känslor från förr. Bristvärderingar från förr. De smyger på och formar mina känslor med mina tankar. Minnen från förr. 

Egentligen är jag inte ensam och jag är alltid i något sammanhang. Jag kan omöjligt vara själv men ändå lurar jag mig själv ibland. Tanken tänker framåt men känslor mins. 

Jag är i det sammanhang jag själv väljer att vara i. Mina val, aktiva eller inaktiva, formar det jag vill jag ska känna. 

Min jul blev en jul av tacksamhet. Jag fick närvara och jag fick vara nära. Jag fick visa omtanke och känna kärlek. Jag fick omtanke. Jag blev rörd och glad. Jag kunde känna känslan av att det var skönt att längta hem till att vara själv. 

Jag är inte själv och jag är inte ensam. När ska du fatta det Johan. När ska mina känslor fatta det mitt intellekt förstått för länge sedan. 

Förmodligen ett steg i taget. Förmodligen bara för idag. Tacksam att jag har insett den möjligheten. Bara för i dag. 

Tack! 

Hur blev din jul? Vilka känslor valde du att ta in och vilka tankar fångade dig?