Vad väljer du i jul?

Vad blir mitt val i jul? 

Jul har hela min uppväxt varit förenat med förväntningar som inte infriats. Jul formerade sig till en besvikelse hos oss alla. Det låg lite i luften och infriades varje år. 

I mitt vuxna liv har jag gärna önskat att knyta an till andras traditioner för att bryta  och få en jul jag själv saknat. Oftast till de som jag varit tillsammans med. När relationen tagit slut så har traditionen också försvunnit. 

Julen är egentligen bara en bekräftelse på en relation under året som varit. Det blir varken bättre eller sämre. 

Julen blir ändå avgörande och något slags bevis på om jag är ensam eller inte ensam. Finns det någon som önskar ha med just mig? Finns det någon som älskar mig särskilt.

Alla tankar och funderingar, alla automatiska tankar och känslor som skapas sker inne i mig. Jag skapar konflikten i mig själv och lägger på något sätt ansvaret utanför mig själv. Hur vet jag att det jag tänker är sant? Oftast kanske alltid, har jag ingen aning. Jag grundar mina tankar på gamla erfarenheter och gamla känslor men har ingen aning i nutid. Jag låter mig bekräfta mig själv i min känsla i mina handlingar. Problemet blir också att jag inte tar in det som faktiskt sker och de erbjudande som faktiskt kommer in till mig om att mötas. Det är som att det inte stämmer överens med min egen bestämda bild om mig själv. 

Här och nu är ansvaret mitt i vilket val jag väljer i jul. Vad vill jag bekräfta och vad vill jag inte bekräfta i mig styr mina val. Ensam, tillsammans, ensam, tillsammans, ensam, gemenskap... Jag är den enda som kan öppna mina ögon här och nu och se vad som egentligen finns. 

Valet styrs av min kärlek till mig själv och min utmaning min fantasi om alla andras lycka jämfört med min egen. 

Jag vet mitt val. Vad blir ditt i jul?