Jag var på ett möte i går och i rummet hände det något. Vi var en ny grupp eftersom det var en ny person i gruppen och ganska snabbt ledde det till en kamp om vem som skulle vinna rummet och vara ledare. Det fans en obalans i gruppen som jag också var en del av och jag bidrog med min del men kände samtidigt att jag inte visste hur jag skulle hantera det som hände. Det var både mina känslor och mitt intellekt som kämpade.
Jag var en av dessa alfahannar som kämpade och jag insåg snabbt att hur jag än skulle kämpa så skulle det enbart förvärra allt samtidigt som jag själv kände att det blev saker som jag blev berörd av eller till och med ogillade. Tankar kom upp om att jag skiter idet och att jag hoppar av som att jag ändå inte ville släppa taget. Samtidigt så vet jag att även fast jag inte driver frågan hårt så kommer det att hitta sin lösning bara genom att släppa taget. Men samtidigt så är det just det att det då blir utanför min kontroll.
Helsike vad detta är svårt samtidigt som det är det enda jag kan göra. Ta ett steg tillbaka betrakta vad som sker, släppa taget och göra val utifrån det som sker. Det handlar mer om att engagera än att styra. Det handlar mer om omtanke än att avvisa. Det handlar mer om förståelse för motsättningen och samordning för att nå ett konsensus. Kanske rent av att just göra inget och låta processen att ge svaret än att jag ska styra, även fast det är med goda avsikter för att nå ett resultat.
Det finns en naturlag i en grupp och det är att hitta sin jämnvikt på något sätt eftersom även gruppen ogillar disharmoni.
Hur hanterar du att vara i grupp och vad är det som händer när du träffar andra och det blir disharmoni?
Idag är en dag jag ser min del i alla mina möten och tar ett steg tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Johan Andersson
Ystadsvägen 28
121 49 Johanneshov
0762- 289948