Släcka känslobränder

Jag hittar på en massa tokigheter för att stilla eller undvika känslor. Känslor som ensamhet, inte vara värd, känslan av att vara en fejk, känsla av brist på värde och t ex känslan av utanförskap. 

Jag håller mig sysselsatt, jag jagar bekräftelse, jag tränar mycket, jag arbetar mycket, jag hittar på en massa projekt som ska genomföras, städar som en tok,  läser mycket, dejtar osv. Allt för att slippa vara med mig själv. Allt för att slippa känna och möta mig själv här och nu. Jag hittar även på en massa aktiviteter för att bekräfta min självömkan. Inte direkt men indirekt.

Den här tävlingen kommer jag aldrig att vinna. Jag kommer aldrig att besegra mitt ego med egots medel. Min metod kommer alltid att leda till mer självömkan, mer känsla av brister, mer utanförskap och mer bekräftelser som stärker dessa känslor. Farten kommer att öka och jag kommer att få slita hårt för att hinna med att släcka alla mina känslobränder. 

Det är när jag i stället för att undvika mina känslor möter mina känslor jag blir en vinnare. När jag tillåter mig att känna, accepterar och söker svaret på frågan varför. Det är först då det finns en möjlighet att jag kommer att stå med mitt unika jag på prispallens högsta topp. 

När jag ser min del och gör det jag lärt mig att göra för att må bra, vinner jag. Ha tillit, var villig att pröva, bryt mitt gamla tänk öppna upp för ett nytt tänk. Skapa rutiner för detta. 

Detta är väl prövat och jag vet att det alltid vinner mark om jag gör det som jag blivit lärd. 

Känslan håller mig tillbaka men det är också känslan som kan få mig att växa. 

När jag är öppen, sann och villig att möta mig själv finns inget att frukta. Även fast mitt liv trott annat.

Vågar du möta dig själv. Om inte hur gör du för att smita undan?