Resa

Jag reser bort eller jag reser till. Jag reser för att komma ifrån eller för att komma till. Jag vill både känna att jag byter miljö men samtidigt att jag möter nya miljö. Det finns en spänning i resan som kanske främst sker innan jag ens har rest.  Fantasin, löftena och drömmarna att möta det nya. När jag sedan nått dit jag ska är just denna del förbi. Vilken tacksamhet ändå att både kunna resa och att faktiskt också göra det. Alltid lite nervöst innan allt är förberett men väldigt härligt att sitta på tåg eller flyg och att vara på väg.

Nu är jag på väg.

På väg till möten och nya miljöer. På väg  och i en resa som kommer att ta hela dagen. Det hade kunnat gå fortare men nu blev det inte så och det känns väldigt bra! Resan i sig är viktig för där sker också allt som också sker i målet, nya möten och nya miljöer.

Jag har alltid gillar resandet. I perioder har det handlat om att resa ifrån och det kändes då som en befrielse. Samtidigt så är resandet en form av självständighet och att göra som jag vill. Det är kanske därför jag ogillar charter där allt från början redan är bestämt. 

När jag skriver detta känner jag verkligen i hela min kropp hur resandet och äventyret är viktigt för mig. Jag tror att det är lite av samma känsla som jag tidigare i livet sökte i alla nya relationer, äventyret och spänningen och att komma ifrån något.

Kanske är det någon slags bekräftelse i resandet som landar i mig och gör att jag gillar äventyret. Ett fokus och en närvaro som känns bra. 

Är jag en orolig skäl och finner lösningar i resandet? Söker jag kaoset för det är där jag känner mig mer bekant? Är det självklara och det invanda en otrygghet för mig? 

Jag märker att det finns en önskan om det trygga men det är i det osäkra jag kan känna både spänningen och lugnet. 

Hur förhåller du dig till resandet? 

Idag är en dag jag är mottagande och öppen för allt nytt.